3.6 Tabeller
I en tabell strukturerar och ordnar man fakta så att det ska vara enklare att läsa av och förstå det som presenteras.

Tänk dig att du fick informationen presenterad för dig så här:

Antal elever i klass 8A som fått de olika betygen i ämnena svenska, engelska, biologi och historia är följande:

Svenska: 12 G, 7 VG, 3 MVG och 2 ej godkänd.
Engelska: 9 G, 11 VG, 3 MVG och 1 ej godkänd.
Biologi:8 G, 7 VG, 5 MVG och 4 ej godkänd.
Historia: 10 G, 9 VG, 4 MVG och 1 ej godkänd.

eller så här:

Betyg i klass 8A


Vilket sätt tycker du är tydligast?

Visst är det bra att använda tabeller?




En tabell består av kolumner och rader och har en tydlig rubrik.
Enheterna skrivs antingen i tabellen eller i tabellförklaringen.

Tabellrubrik
Srivs ovanför själva tabellen. Här skrivs en förklarande text vad tabellen innehåller. Om värdenas enheter ej är utskrivna i tabellen så skrivs det
t ex att "alla värden uttrycks i %".




Frekvenstabell

Med frekvens menas ofta förekomst – d v s hur mycket eller ofta något förekommer. Dessa förekomster kan man sammanställa i en tabell. Denna tabell kallas för frekvenstabell.

Här är ett exempel:

I klass 7D gjordes en undersökning i vilken månad eleverna var födda. Läraren skrev varje elevs födelsemånad på tavlan:

Mars Augusti Maj Juli
April Mars Mars Februari
December September April Januari
Juni Juli Augusti Januari
Juni April Oktober Augusti
September Maj Juli Maj
Oktober Mars Mars Februari

Sedan sammanställde läraren resultatet i form av en frekvenstabell.




Med frekvens menas här antalet gånger varje födelsemånad förekommer. Den relativa frekvensen beräknas genom att dividera frekvensen(delen) med det totala antalet elever (andelen). I denna undersökning kan vi då t ex utläsa att 17,9 % av eleverna i klass 7D är födda i Mars månad.