Åk 6–9
 
Svenska/Polski

2.1 Vad används funktioner till?
Du använder funktioner i vardagen utan att du egentligen tänker på det. Man beräknar ju funktioners värde med hjälp av att sätta in tal i formler. Vi tittade ju i inledningen på funktionsmaskinen. I funktionsmaskinen stoppar vi in tal. En formel i maskinen gör sedan beräkningar på talet och "spottar" sedan ut ett funktionsvärde. För varje tal man stoppar in kan endast ett tal komma ut. Talet som "spottas" ut är beroende av vilket tal som matas in. Här följer ett par exempel på funktioner från vardagslivet:




Exempel A:

Om du har en mobiltelefon så kommer din mobilräkning bero på hur många minuter du använder telefonen. Det finns ett samband mellan mobilräkningens storlek och tiden. Det sambandet kallas funktion och mobilräkningens storlek är en funktion av tiden.

Både mobilräkningens storlek och tiden kan variera och därför kan vi kalla dem för variabler. I det här exemplet är mobilräkningens storlek en beroende variabel och tiden en oberoende variabel. Mobilräkningens storlek beror på hur många minuter man använder telefonen, precis som vi sa i början.




Om det kostar 2 kr per minut att använda telefonen skulle kostnaden bli:



Foto: Fredrik Enander



Exempel B:

När du handlar bananer i affären så betalar du ju olika mycket beroende på hur mycket bananerna väger. Priset är beroende av vikten. I det här exemplet är priset den beroende variabeln och vikten den oberoende variabeln.

Priset är en funktion av vikten.


Om priset för 1 kg bananer är 12 kr skulle kostnaden bli:




Foto: Fredrik Enander