Åk 6–9
 
Svenska/فارسی
1.2 Historik
Ritningar och kartor anges oftast med hjälp av en skala. Skalan är baserad på mer eller mindre exakta mätningar, men förr i tiden försökte man uppskatta längder med olika metoder.

För att kunna rita en karta över ett område kunde man t ex stega sig fram, uppskatta längden eller beräkna hur lång tid det tog att färdas en viss sträcka. De tidiga kartorna blev därför väldigt ungefärliga.
Den första kända kartan är ca 5 000 år gammal. Den finns på en lertavla och är från Babylonien.

I Egypten beräknade man ett områdes storlek genom att dela in marken i trianglar som mättes och ritades av i förminskad storlek. Den äldsta bevarade kartan därifrån är ca 3 200 år gammal och är ritad på papyros.

I Sverige levde Olaus Magnus på 1500-talet. Han färdigställde den första kartan, Carta Marina över större delen av Norden. Kartan innehåller ganska stora fel men kunde ändå ge människor en uppfattning om hur länderna såg ut.

På 1600-talet började arkitekt att räknas som ett eget yrke. Arkitekter ägnade sig mest åt att göra ritningar av slott och herrgårdar.

Under 1700- och 1800-talet uppstod ett behov för militären att utrusta sig med kartor. Det utvecklade framställningen av kartor som vid den tiden gjordes för hand. Med så kallad triangulering blev kartorna relativt tillförlitliga.

När man under 1900-talet började använda sig av flygfotografier ökade kartornas noggrannhet.

Nuförtiden används mest satellitbilder som grund för att tillverka kartor.
Med hjälp av GPS har kartframställning blivit mycket exakt.