Åk 6–9
 
Svenska/Español

1.3 Gamla tidsmått
Människan har sedan länge haft ett behov av att orientera sig i tiden. Årstiderna kom och gick och det påverkade livet. I Sverige t ex, där det är stor skillnad mellan de mörka och de ljusa delarna av året måste människorna anpassa sina sysslor efter det.

Men det är inte alls självklart hur man beräknar tiden under ett år eller när det nya året ska börja. Runt om i världen har olika kalendrar tagits i bruk med lite olika sätt att beräkna månader och år.

I den persiska kalendern börjar året med vårdagjämningen.

I den muslimska kalendern är en månad lika lång som det tar för månen att gå ett varv runt jorden. Ett månvarv är lite kortare än 30 dagar och därför blir det muslimska året 354,3 dygn.

De flesta länder använder sig av den gregorianska kalendern. Där är året 365 dygn men med ett tillägg på en skottdag vart fjärde år. Den antogs i Rom år 1582 och i Sverige infördes den år 1753.

I dag används den gregorianska kalendern också i Kina, men de har samtidigt behållit den gamla kinesiska kalendern för att kunna beräkna olika högtidsdagar, t ex det kinesiska nyåret och tiden för månfestivalen. Den används också inom astrologin.