Åk 6–9
 

2.1 Enheter och begrepp
Det finns många måttenheter för tid. En del är vanligare än andra.


Sekund
Förkortas s. Sekund är standardenheten (SI-enheten) för tid.
SI-systemet kommer från franskans "Système International d'Unités" och är internationell standard för måttenheter och prefix.

Hur långt är egentligen en sekund? Vad hinner du göra på en sekund? På 10 sekunder?

För kortare tidsangivelser än en sekund sätter vi till ett prefix framför sekund. T ex en millisekund (1 ms) som är en tusendels sekund
(1/1000 s) eller en nanosekund (1 ns) som är en miljarddels sekund
(1/1 000 000 000 s).

Kan du tänka dig hur lång en nanosekund är?


Minut
Förkortas min. 1 minut = 60 sekunder
.





Kvart
En kvart = 15 minuter.

Vad hinner du att göra på en kvart?




Timme
Inom matematiken och fysiken förkortas timme ofta med h, från engelskans hour.

1 timme = 60 minuter = 3 600 sekunder.



Dag
Dagen är den ljusa delen av dygnet det vill säga tiden mellan solens upp- och nedgång, motsatsen till natt. Dagarnas längd varierar beroende på årstider och var på jordklotet du befinner dig.



Dygn
24timmar. Den tid det tar för jorden att rotera ett varv runt sin egen axel.


Skottdag
En extra dag som läggs till vart fjärde år pga av att det tar jorden 365,25 dagar att rotera runt solen. Infaller den 29:e februari vart fjärde år. De närmaste skottdagarna infaller under följande år 2008, 2012, 2016...


Vecka
7 dagar. Starten för en ny vecka är måndag och den avslutas därav med söndag. Vi har 52 hela veckor på ett år.



Månad
Antalet dagar i en månad varierar mellan 28 – 31 beroende på månad.
Vart fjärde år är det skottår och då har Februari 29 dagar istället för 28. Det går fyra veckor på en månad.

Du kan använda knogarna för att komma ihåg hur många dagar varje
månad har.



Foto: Fredrik Enander

Håll upp händerna bredvid varandra. Börja från vänster, med januari. Varje knoge motsvarar 31 dagar och mellan två knogar motsvarar 30 dagar. Undantaget är februari som ju har 28 eller 29 dagar.




Kvartal
Året är indelat i 4 kvartal, d v s varje kvartal består av 3 månader.

1:a kvartalet: Januari, Februari och Mars

2:a kvartalet: April, Maj och Juni

3:e kvartalet: Juli, Augusti och
September

4:e kvartalet: Oktober, November och
December



Säsong
Kommer från latinets satio (tid för) sådd, numera årstid eller period av ett år som återkommer varje år, t ex vintersäsong. Man använder också termen inom sportens värld. En säsong är där en period när sporten (aktiviteten, spelet, serien) är igång.




Årstid

I Sverige har vi fyra årstider; vår, sommar, höst och vinter.
Årstiderna träder in under olika tid i olika delar av Sverige. Det beror på att Sverige är ett land som sträcker sig huvudsakligen 160 mil i en nord-sydlig riktning.

En förenklad bild av hur årstiderna fördelar sig under året ser du här till höger.




Läsår
Ett läsår omfattar i skolorna i Sverige 185 arbetsdagar. Det börjar i augusti och avslutas i juni kommande kalenderår. Varje kommun i Sverige fastställer exakta terminsdatum för skolans början och slut.


År
Den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen. 365,25 dagar.


Skottår
Eftersom det tar jorden 365,25 dagar att fullborda ett varv runt solen, har vart fjärde år en extra dag (29 februari). År som innehåller denna dag, skottdag, kallas skottår.


Kalenderår
1 Januari – 31 December



Årtionde - decennium
En period som omfattar 10 år. T ex 1954 – 1964. Ofta menar man jämna 10-tals år. Exempelvis 1980-1989 eller 1990-1999.



Århundrade – sekel
En period som omfattar 100 år. T ex 1880 – 1980. Ofta menar man jämna 100-tals år. Exempelvis 1700-talet (år 1700 – år 1799).




Årtusende – millennium

En period som omfattar 1 000 år. T ex 560 -1560. Ofta menar man jämna 1000-tals år. Exempelvis 1000-talet (år 1000-1999) och 2000-talet
(år 2000 – 2999). Vi lever nu på 2000-talet.